Euroish Eighties Ultimate Chart #81-85

 

I den sena sommarkvällen kommer här ännu en kvintett av fantastiska Euroish-låtar, den här gången med fakta och rappakalja ;-) Och vi kör artister från Italien, Holland, Tyskland, ja USA…och Monaco minsann! 

 

- 85 - Atrium85. Atrium – Doctor Jekyll

Italien (1986, Power Records)
M&T: M.Farina, G.Crivellente
Prod: M.Farina, G.Crivellente, G.Maolini

Javisst, de återkommande hitfabrikerna på den här listan är många – och här är ytterligare en typisk Farina-Crivellente-dänga. Tyvärr har jag inte kunnat lägga vantarna på någon radio-version, så vi får ’stå ut’ med en sån där maxiversion som ju egentligen bara fyller en funktion på dansgolvet.

Känns rösten igen? Visst är det Mauro Farina själv, som vi redan har hört ett antal gånger…och lär få höra igen. Smart sätt att ta sig runt ”tre-låtars-regeln”…

 

- 85 - Numero Uno84. Numero Uno/Bolland & Bolland – Tora Tora Tora

Holland (1984, CNR/Royton)
M&T: Rob & Ferdi Bolland
Prod: Rob & Ferdi Bolland

Oj oj, så det kan röra till sig för en gammal man när han ska försöka reda ut saker. Numero Uno hade ju som bekant en hit med den här låten, bl a på Trackslistan, och den var enligt mig självskriven även på den här listan. So far so good. Dock visade det sig nu i samband med researchen, att min ambition att alltid välja originalartister verkade ställa till det i det här fallet. Tror jag…

I klartext – upphovsmännen själva, bröderna Rob & Ferdi Bolland, verkar ha spelat in låten (och tydligen framfört den i TV), men jag kan inte hitta några uppgifter på att de verkligen släppte den? I vilket fall så lämnade de den till ett annat brödrapar, Hans & Rob Keller, och det var alltså de, under namnet Numero Uno, som fick en hit med Tora Tora Tora. Men…hör du nån skillnad på de två klippen?

 

- 83 - Stephanie83. Stephanie – Ouragan

Monaco/Frankrike (1986, Julisa/Carrere)
M&T: M.Léonor, R.Musumarra
Prod: Yves Roze

Javisst, en riktig kunglighet på listan! Och eftersom varken Queen, King, Prince eller Princess platsar genremässigt, eller att några andra ur de europeiska kungahusen (mig veterligen…) har gjort något väsen av sig i skivstudiorna, så är Prinsessan Stéphanie Grimaldi av Monaco tämligen ohotad som representant för dessa på listan.

Hon kommer tillbaka, men här är till att börja med hennes första hit, i sin franska originalversion – i Sverige var det ju den engelska versionen Irresistible som var en hit…

 

- 82 - CC Catch82. C.C Catch – Cause You Are Young (#58)

Tyskland (1986, Hansa/Ariola)
M&T: Dieter Bohlen
Prod: Dieter Bohlen

Nu finns det inte mycket mer att säga om Caroline Catharina Müller som inte redan sagts i samband med att hon ju även presenterades på platserna 117 och 128, men jag kan i alla fall tillägga att det här var den första låten jag minns att jag hörde med henne (debutsingeln I can lose my heart tonight testades aldrig på Tracks…) och alltså den av hennes förhållandevis ’karbonkopierade’ Bohlen-alster som jag tycker är allra bäst.

Ett tips förresten, kolla gärna runt på YouTube efter nutida klipp med henne – hon är, om man får säga så, ’ovanligt’ bra ännu idag – och även live!

 

- 81 - Grant Miller81. Grant Miller – Colder Than Ice (#57)

Tyskland (1985, ZYX Records)
M&T: A.Monn, S.Gill
Prod: Fancy

För ovanlighetens skull ett Fancy-relaterat verk där han inte sjunger själv. Grant Miller-Benton var (är) nämligen en amerikansk showartist och sedermera framgångsrik fotomodell som en gång hamnade på samma fest som drag-legendaren Divine, som i sin tur höll på att spela in tillsammans med Fancy. Han blev inbjuden till studion och lämnade den med en demo på Colder than ice i sin hand.

Som bekant släppte ju Fancy den här låten på debutalbumet Get your kicks, men det var Grant Millers samtida version som blev en stor hit! Den skulle följas upp av fler, men närmast att också placera sig här på listan var faktiskt B-sidan här, Red for love.

 

 

4 thoughts on “Euroish Eighties Ultimate Chart #81-85

  1. Oj, ja så var jag säker på var fallet än idag tills jag läste detta. Intressant. Ständigt dessa nya ovända stenar när det gäller europopen, helt klart. Minns att jag tyckte det var märkligt hur skandalen med Milli Vanilli blev så stor när det begav sig. I min förljugna värld av italo disco så var det i normalfallet ungefär 50/50 på att det var personen på omslaget som sjöng, och i fallet MV tog jag nog redan från början för givet att det var modeller :)

    1. Undrar om inte fördelningen var ännu större åt inte-är-det-personen-på-omslaget-som-sjunger-hållet under italoeran. Med tanke på hur mycket tvetydiga vocal credits det finns på Discogs, så verkar det ju ofta som att ingen egentligen vet vem som verkligen sjöng…

  2. Kul att läsa om Numero Uno. Jag vet att Kaj Kindwall försökte alltid hävda att det var bröderna Bolland som var Numero Uno, så jag levde i den tron i många år sen dess, innan jag fick höra annat.

    1. Ah, det var han som påstod det? För även jag trodde länge det – ända tills jag började köpa skivorna och såg att det inte alls var samma människor på omslagen…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *