#OnThisDay | 27.11

1940

Bruce Lee (född Lee Jun-fan) föddes. Kampsport och actionfilm är inte direkt mina specialområden, så för mig är han helt enkelt ”bara” en popkulturikon. Den där sortens namn som det känns att de flesta känner till, men ofta kanske inte så mycket mer? Han föddes i Chinatown, San Francisco och räknas som såväl kampsportare och skådespelare som filosof. Han grundade Jeet Kune Do, en hybridfilosofi inom kampsport som hämtar inspiration från olika discipliner. Och för oss utan den insikten är han såklart mest känd för att i början av 1970-talet ha populariserat kampsportsfilmer generellt och i synnerhet Hongkongs actionfilmscen. I ett vidare begrepp anses han ha medverkat till att bygga broar mellan öst och väst, samt bidragit till att förändra hur kinesiska människor porträtterades i amerikansk film. Lee avled i Hongkong i juli 1973, alltså inte ens 33 år gammal.

 

Kanske att ni vid det här laget har förstått att jag faktiskt försöker att bredda mitt populärkulturella perspektiv i dessa dagliga inlägg, dels genom att lista händelser och personer som inte alls matchar min smak, men också genom att uppmärksamma händelser och personer som jag inte ens har någon uppfattning om, eftersom jag helt enkelt inte har koll. Så, välkommen till min egen DIY ”populärkulturutbildning”. Bruce Lee var ett exempel, här kommer ett till… 

1942

Jimi Hendrix föddes, i Seattle, Washington. Jag vet att han av många anses vara den största gitarristen i musikhistorien, men själv saknar jag nog både kompetens och riktigt intresse för att kunna avgöra det. Han hamnade som 20-åring i Nashville där han bl a kompade namn som Wilson Pickett, Sam Cooke och Ike & Tina Turner. Hans första inspelning var med The Isley Brothers 1964 och året efter spelade han på Little Richard-singeln I Don’t Know What You Got (But It’s Got Me). Han började dock att tröttna på att behöva hålla sig inom R&B-genrens strikta ramar och flyttade till New York och Greenwich Village. Där plockades han upp av Chas Chandler från The Animals, som tog honom till London och väl där började det hända grejer på riktigt.

Samtliga de tre första singlarna från The Jimi Hendrix Experience placerade sig högt på den brittiska singellistan och är ju idag odiskutabla klassiker (Hey Joe, Purple Haze och The Wind Cries Mary). Som Eric Clapton uttryckte det efter att ha sett Hendrix spela; ”…my life would never be the same again”. I juni 1967 spelade han på Monterey Pop Festival och då fattade även amerikanarna, som så långt ratat hans singlar. Och på den vägen är det, han fick en kort och intensiv tid på toppen och avled den 8 september 1970 efter att ha tagit alldeles för många tabletter. Milt uttryckt.

 

1982

Lionel Richie var etta på USA-listan med Truly, vilket i efterhand visade sig vara en hållplats på vägen till ett intressant ”rekord”. Han lyckades nämligen ligga etta som låtskrivare varje år mellan 1978-86; Three Times A Lady (1978), Still (1979) Lady (Kenny Rodgers 1980), ’Endless Love’ (Diana Ross, 1981), All Night Long (1983), Hello (1984), Say You Say Me (1985) och till sist som medkompositör till We Are The World.

 

1984

Sanna Nielsen föds i Edenryd, Bromölla. Hon började sjunga tidigt och för er schlager- och dansbandsförnekare kommer här en sammanfattning. Hon sjöng i dansbandet Mats Elmes redan som 11-åring och i samma veva spelade hon också in Till en fågel, med vilken hon toppade Svensktoppen och låg på listan i 27 veckor under maj-oktober 1996. Hon har tävlat sju gånger i Melodifestivalen och 2014 fick hon ju äran att representera Sverige i Eurovision Song Contest med Undo, vilken faktiskt också tog henne upp på brittiska Top 40. 2016-2022 var hon programledare för SVT:s Allsång på Skansen, men det var alltså här det började…

 

1989

#1 på Englandslistan är You Got It (The Right Stuff) med New Kids On The Block, efter att singeln släppts för andra gången i Europa, typ ett år efter första släppet, då den för övrigt låg på listan i USA (som högst #3). I Spanien nådde den en elfteplats, på spanska…

 

1993

Åh så glad jag blir när de där riktiga Beatbox.se-klassikerna dyker upp i återblickarna. Dagens Tracksflopp var Woops! (Fredrik Jernberg från Guardian Angels och Pontus Holmgren från Oh!Boy) med Min bästa vän. Här kan du läsa mer.

 

…och den här, som alltså må ha missat Trackslistan, men den har ju klarat sig rätt så bra ändå…

 

1998

E-Types tredje album Last Man Standing släpptes (1:a på albumlistan, Grammis i kategorin ”Modern dans”). Namnet på skivan kom, enligt E-Type själv, från att det ansågs att eurodance var död, men att han var den sista i genren som stod kvar när de andra fallit. Hela albumet tillägnades Denniz Pop, som hade gått bort i augusti samma år.

 

2004

Bland Tracksflopparna för exakt 20 år sedan hittar vi Sophie Rimhedens och Håkan Lidbos väldigt tidstypiska version av Tears For Fears Shout. Grym ju!

 

2010

Och bland de ”floppande” utmanarna till den nästa sista Trackslistan någonsin hittar vi Martin Solveig och Dragonette med fantastiska Hello, som såklart inte var en flopp nån annanstans än på en Trackslista som vid det laget verkligen var redo att begravas. Tyvärr.

 

2013

Disney’s Frozen (Frost), den mest inkomstbringande animerade filmen någonsin, har premiär. Min dotter föddes 2014, hon fick i praktiken den här med modersmjölken, och jag skulle uppskatta att jag har sett den 43 629 gånger. Nån som känner igen sig?

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *