#OnThisDay | 03.05

1968

The Beach Boys inledde sin USA-turné med Maharishi Mahesh Yogi som co-headliner. Under konsertens andra hälft föreläste den senare för publiken om ”spirituell regeneration”. Reaktionen var så negativ att mer än hälften av de återstående turnédatumen ställdes in.

1980

Dexy’s Midnight Runners låg etta på den brittiska singellistan med Geno, en låt skriven om den amerikanska soulsångaren Geno Washington.

1985

”-Go Ahead, Make My Day!” Sverigepremiär för Sudden Impact, Clint Eastwoods fjärde film som Dirty Harry.

1986

Robert Palmer är ny USA-etta med Addicted To Love, ursprungligen en duett med Chaka Khan, men på grund av kontraktsproblem togs hennes röst bort (Khan krediteras dock fortfarande i albumets texthäfte).

Den 31:a upplagan av Eurovision Song Contest, som hölls i Bergen, Norge, vanns av Belgien med låten J’aime la vie, framförd av Sandra Kim. Med sina 13 år är Kim den yngsta Eurovision-vinnaren någonsin.

#DagensTracks

Carola tar över Trackstronen med The Runaway samtidigt som vi noterar två höga nykomlingar strax där bakom, Whitney Houstons Greatest Love Of All som femma, och Europe som trea.

Bland utmanarna som inte fick något gehör inför kommande vecka hittar vi dels ovan nämnda Addicted To Love som alltså inte föll Tracksröstarna i smaken, och så Bonnie Tylers If You Were a Woman (And I Was A Man) som ju just av den anledning att den floppade (inte bara i Sverige) istället fick ligga till grund för kommande världshits signerade Desmond Child, vilket jag ju nämnt tidigare.

Och så har vi en annan klassiker. I varje fall blev den det i efterhand när den fick nytt liv 15 år senare genom spelet Grand Theft Auto; Vice City. Brittiska The Outfields Your Love alltså, sexa i USA när det begav sig, ingen framgång här.

Och så har vi enligt mig en av New Orders allra bästa, som alltså inte heller var vad Tracksröstarna ville ha…

Och så en låt som jag minns att jag gillade, men som jag sen måste erkänna att jag glömt bort. Amerikanska duon Sly Fox, som får acceptera att räknas till kategorin one-hit-wonders, placerade Let’s Go All The Way på topp 10 i både USA och England.

1988

a-ha släpper sitt tredje album Stay on These Roads, och succén fortsätter. Personligen har jag alltid föredragit detta och föregångaren Scoundrel Days, båda lite ”tyngre” och ”mognare” än den oftare hyllade och kommersiellt framgångsrika debuten.

NME skrev: ”Life is sad and so is Pal Waaktaar. Pal, writer or co-writer of all these songs, seems over-run by melancholy. His lyrics are about crying, going away and yearning, and even the happier songs seem riddled with resignation rather than out-and-out pop joy”.

1997

Katrina And The Waves, som ju de flesta hade glömt bort vid det laget, deras hitperiod låg ju 12-13 år tillbaka i tiden, vann Eurovision Song Contest i Dublin med Love Shine A Light, den första brittiska vinnaren sedan Bucks Fizz 1981 – och den senaste (sista…?) gången som Irland stod som värd för arrangemanget, efter att gjort det fyra av de fem senaste åren.

Lättkränkta Italien deltog för första gången sedan 1993, men när deras bidrag Fiumi di Parole med Jalisse bara blev fyra, så beslutade sig det italienska TV-bolaget RAI för att ”aldrig” mer vara med, ett löfte som hölls i 14 år innan återkomsten 2011.

Tänk om Norge varit lika känsliga! De kom sist för åttonde gången, för fjärde gången dessutom helt utan poäng…

#DagensTracks

Blur tjoar vidare som etta med Song 2 men blir sånär nedpetade av en stark klättrare, från #11 till andraplats för Paradisio.

Ingen listplacering för No Mercy, Frank Farians senaste projekt, möjligtvis beroende på att Please Don’t Go ju var en blueprint av deras tidigare hit Where Do You Go 🙂

Och så en låt som jag inte har något som helst minne av att jag har hört förut, så det var ju lite dags nu då, nästan 30 år senare. Danii är ju alltså inte syster Minogue om nu någon trodde det, utan hennes namne från tyska Mr President.

2009

Ny etta på den brittiska albumlistan är Bob Dylan med Together Through Life, hans sjunde albumetta i Storbritannien, men det första sedan New Morning 1970. Första gången var med The Freewheelin’ Bob Dylan 1964, vilket innebar att Dylan nu höll rekordet (tidigare innehaft av Tom Jones) för det längsta tidsintervallet mellan två soloalbum som nått förstaplatsen i UK.