Euroish Eighties Ultimate Chart #126-130

 

EuroishEighties2Vi kör på! Liiite högre tempo nu i några dagar i alla fall :) Den här gången möts vi uteslutande av låtar från 1986 och 1987, nästan uteslutande av italienska alster och två gånger av Farina-Crivellente-produktioner…

 

130. Fred Ventura – Night And Day (#88)

- 130 - Fred Ventura - Night and DayItalien (1987, Time Records / Beat Box 9048)
M&T: F.Di Bonaventura, G.Crivellente, M.Farina
Prod: G.Maolini, M.Farina, G.Crivellente

På plats 142 träffade vi ju på den här killen, men kan inte låta bli att än en gång påpeka hur fel jag tycker att de tänkte på skivbolaget när de gav oss ‘Fred Ventura’ istället för Federico Di Bonaventura – kanske inte lika lätt att uttala, men herrehjärtanes så vackert :) Den gode Fred är nog en av de artister från den här eran som idag hålls allra högst, men jag har för min del lite svårt att hålla honom högre än så här.

Night and day, vilket alltså är hans bästa låt, gavs aldrig ut på singel i Sverige, men återfinns på Beat Box-albumet East & West från 1989. För övrigt så är det Clara Moroni (Gipsy & Queen, Vanessa, Atrium m m) som har en framträdande biroll bakom sin mikrofon här…

 

129. Florence – Trading Love (#87)

- 129 - Florence - Trading LoveItalien (1986, EMI/Third Label)
M&T: M.Faragli, R.Trevisani, U.Urzi
Prod: R.Trevisani

Jag har ju tidigare konstaterat hur många artister och band i italosvängen hänger ihop på ett eller annat sätt. Här har vi dock ett band som verkar ligga lite ‘vid sidan av’. I och för sig, tror jag att det är en skivbolagsfråga – jag har noterat att de artister och låtar som nådde våra breddgrader sällan låg på EMI Italiana. En våldsamt nördig analys, jag vet – men kan jag vara nåt på spåren där?

Florence (som f ö fick heta ‘Florence Magic Group’ när de lanserades i Frankrike…) bestod av sångaren Marco Faragli tillsammans med Marino Spagna och Umberto Urzi – som sagt inga bekanta namn överhuvudtaget för min del. De släppte några ytterligare singlar efter den här debuten, men kom aldrig i närheten av den här trevliga italopopdängan :)

 

128. C.C Catch – Heartbreak Hotel

- 128 - CC Catch - Heartbreak hotelTyskland (1986, Hansa/Ariola)
M&T: D.Bohlen
Prod: D.Bohlen (L. Rodriguez)

Jag tror att jag håller mig ganska kort här. Det finns troligen inte så mycket att reda ut ;-) Holländsk-tyska Caroline Catharina Müller upptäcktes av allas vår Dieter Bohlen, fick ett ‘catchy’ artistnamn och serverades hit på hit på hit. Ja, i alla fall i Tyskland, hur stor hon var på andra håll, det vet jag egentligen inte – själv var jag i alla fall hysteriskt frustrerad över att singel efter singel floppade på Tracks.

Här är förstasingeln från andra albumet – inga överraskningar, bara kvalitet :)

 

127. T.H Virgin – New Lover (#86)

- 127 - T.H Virgin - New LoverItalien (1987, Time Records)
M&T: M.Farina, G.Crivellente
Prod: G.Maolini, M.Farina, G.Crivellente

Jahaja, då var vi där igen. Vi hade Valentino häromsistens – ett Time Records-projekt anfört av Farina-Crivellente, och här har vi ett till! Och lite förvirrande när det kommer till att reda ut vem artisten är, det ska det ju vara…

I det här fallet är det ju så att det under namnet Virgin släpptes ett helt gäng låtar under några år, och en av rösterna i det sammanhanget var Clara Moroni (se bl a Fred Ventura ovan). Den här releasen kom något år tidigare, och alltså med förkortningen/initialerna(?) T.H före, och troligen är då detta den första inkarnationen av projektet Virgin – en väldigt typisk mid-tempo-produktion från teamet Farina-Crivellente…komplett med ‘hitte-på-gitarrer’ – italo-rock, det är grejer det ;-)

 

126. Swan – Don’t Talk About It (#85)

- 126 - SwanItalien (1986, Plexy Glass/Beat Box BB 7058)
M&T: G.Cinelli, G.Caria, S.Oliva
Prod: A. Cundari

Den här rundans topplacering innehas av en väldigt typisk Beat Box-låt anno 1986. Låten är skriven av Gino Caria och Sandro Oliva, ett team som bl a också låg bakom Ken Laszlos största hits. Som sagt, Beat Box-eran när den var som bäst! Bakom namnet Swan döljer sig en Giancarlo Cinelli, men i vilken grad det verkligen är han som sjunger, det varken vet jag eller bryr mig om ;) Han släppte några ytterligare singlar, men jag har egentligen aldrig hört någon mer än den här och den mycket svagare uppföljaren General Custer – vi har här med andra ord ett one-hit-wonder :)

Så, i väntan på Ken Laszlo, Den Harrow och de andra (Jo, ni vet ju att de kommer, inte sant?) ger jag er…

 

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.