Euroish Eighties Ultimate Chart #176-180

Jag vet att det kan vara svårt att förstå, men trots att vi ju alltså rör oss med placeringar sämre än 175, så är vi på en nivå där jag bara älskar låtarna :) Ja, jag är inte mycket för att dissa och sålla – musik är alldeles för underbart för det! Så, jag ger er ytterligare fem stycken grymma eurolåtar på ett bräde, varsågoda!

180. Stylóo – Why?

Italien (1986, Time Records)
M/T: M.Farina, G.Crivellente, C.Barluzzi
Prod: M.Farina, G.Crivellente

Vi fortsätter där vi slutade, med en låt från Farina-Crivellente. Eller…ja, melodislingan har de ju inte kommit på själva ;)

Bandet Stylóo ska enligt etiketten bestå av Paul Boyd (Alberto Signorini) och David Fabian (Tullio Colombo), men jag undrar lite vilken funktion de har i detta? Jag hör bara Mauro Farinas sång och Modern Talkings melodislinga. Men, det är ju inte fy skam…

179. Divo – We can’t go on

Italien (1988, CGD)
M/T: M.Siciliano, T.Fuchsberger
Prod: M.Siciliano

Här är något så ovanligt (i dessa sammanhang) som något som jag inte vet ett dyft om. Jag har skrivit “Italien” mest baserat på att den är utgiven på ett italienskt skivbolag. Men, det var ju till stor del även svenska Fake, så…jag vet inte.

Det här är också en låt som jag upptäckte nu under researchen inför listan, så jag har inte singeln själv (synd det, för den verkar vara mycket värd i de rätta kretsarna…)

178. Alan Ross – Ciao

Italien (1989, Memory Records)
M/T: L.Frassetto, F.Rizzolo
Prod: A.Zanni, S.Cundari

Alan verkar vara ett namn som var lätt att dra till med för sydeuropéerna när man skulle hitta på sina ‘fantasifulla’ artistnamn för att passa våra anglosaxiska ramar. Alan Cook hamnade just utanför listan, senare kommer vi möta Alan Barry, och här har vi alltså Alan Ross! Massimo Repetto var hans riktiga namn, men det kunde man som sagt inte stå för i vida världen utanför Italien ;)

Här är alltså ytterligare en Zanni-Cundari-produktion, men en ovanligt ‘sen’ sådan. Fabrizio ‘Brian Ice’ Rizzolo är f ö en av låtskrivarna. Och vi har ännu en sån där tokglad klackspark osm man inte kan låta bli att älska. :)

177. New Baccara – Fantasy boy

Spanien/Tyskland (1988, Bellaphon)
M/T: R.Frantz, L.Smith
Prod: Luis Rodriguez

Efter att ‘gamla’ Baccara splittrades 1981 har det funnits ett otal varianter på fortsättningar – bl a två olika New Baccara och ett Baccara 2000. Be mig inte reda ut vad som är vad – här har vi i alla fall María Mendiola från original-Baccara, tillsammans med likaledes spanska Marisa Pérez.

Det här konceptet är annars tyskt till 100%. Luis Rodriquez (en av männen bakom Modern Talking-soundet) och Reinhardt Frantz ‘hittade på’ det hela och fick till två mindre hits – Call me up 1986, och den här. För övrigt så är det underbara uttalet av “touch” i refrängen en av nyckelhöjdpunkterna här :)

176. Desireless – John

Frankrike (1988, CBS)
M/T: J.M Rivat
Prod: J.M Rivat

Desireless, vars riktiga namn är Claudie Fritsch-Mentrop, började sin karriär som modedesigner, men sadlade sedan om till sångerska. Första avtrycken gjorde hon i gruppen Air’89. Deras Qui peut savoir från 1986 hamnade strax utanför den här listan, men den var ju ändå bara en blygsam försmak av vad som komma skulle. Här är uppföljaren till superhiten.

Hon har ju fört en ganska undanskymd artistisk tillvaro sedan dess, men bara häromdagen hittade jag alldeles nytt album med henne – kolla här: http://desirelessoots.wix.com/noun