Euroish Eighties Ultimate Chart #61-65

 

Låt mig ta dig vidare mot toppen. Den här gången möter vi ett antal gyllene röster, en hymn till det ljuva livet, en actionspäckad hi-nrg-dänga och ‘the-grand-lady-of-italo’ :) 

 

- 65 - Broken Dreams - Broken Dreams_65. Broken Dreams – Broken Dreams (#42)

Tyskland (1985, Ariola)
M&T: C-R.Kruse, D.Storey, R.Köhler
Prod: C-R.Kruse, Trapp, R.Köhler

Det är ju utan tvekan så att listan, ju närmare toppen vi kommer, består av allt mer namnkunniga artister och konstellationer. Men här kan jag tänka mig att vi då har ett litet undantag? Det här handlar om ett engångsprojekt, och vi är återigen tillbaka i smeten där vi senast hittade Andreas Martin-Krause. För Claus-Robert Kruse, som en av männen bakom det hela heter, hade även han rötterna i den tyska schlagern, och fanns också med i kulisserna bakom Bad Boys Blue-teamet.

Men sångaren är mer intressant, och kanske låter bekant? Jodå, Rolf Köhler hörde vi som sångare både på plats 167 och 170 (i Solid Strangers resp L’Affair), men som jag också tog upp då – inte minst hörde vi honom alla de gånger Dieter Bohlen försökte ge sken av att han mimade till sin egen falsett, såväl med Modern Talking som med Blue System. Han gick bort 2007, efter att till sist fått ett visst erkännande genom framgångarna med bandet Systems in Blue vilket han 2003 bildade tillsammans med tre likaledes ‘undangömda’ musiker från Modern Talking-tiden. Under främst 90-talet hade han också producerat, och inte minst sjungit med, flera metalband, t ex Blind Guardian, Molly Hatchet och svenska Hammerfall.

Med andra ord; Broken Dreams är en felande länk mellan Modern Talking och Bad Boys Blue (två band som många tycker lät lika, men som i praktiken inte hade något med varandra att göra), medan Rolf Köhler (som alltså hör hemma i både euro- och hårdrockslägret), bekräftar min tes om hur nära dessa genrer egentligen ligger varandra.

 

- 64 - Ryan Paris - Dolce Vita64. Ryan Paris – Dolce vita (#41)

Italien (1983, Discomagic)
M&T: P.Mazzolini, P.Giombini
Prod: P.Giombini

Oj, jag tror att rappakaljan om Broken Dreams och Rolf Köhler slog alla rekord i omfattning! Håller mig lite kortare nu då. Och ja, vad finns egentligen att säga? En italoklassiker av stora mått, enligt många säkert en av de allra största. Men som i de flesta fall med de här tidiga italoklassikerna, så är jag lite kluven. Det är snyggt, det är melodiskt, men saknar samtidigt en hel del av det som gjorde genren fantastisk några år senare…

Men, missförstå mig rätt, detta lilla stycke om det ljuva livet, bl a skrivet av Gazebo, och framfört av Fabio ‘Ryan Paris’ Roscioli håller ju ändå ända till en 64:e plats. Inte illa! Ryan Paris förresten – en artist som även jag, för en gångs skull, skulle vilja stämpla som ett one-hit-wonder. Visst, uppföljaren Fall in love var helt ok, men inte i närheten av succédebuten, och ska jag lyfta fram något i hans övriga repertoar, så vore det Besoin d’amour från 1988 – som hamnade strax utanför den här listan. F ö gjorde han, som så många andra gamla hjältar, comeback häromåret…

 

- 63 - Miko Mission - Toc Toc Toc63. Miko Mission – Toc toc toc

Italien (1987, Blow Up / Beat Box, BB 7131)
M&T: G.Pegoraro, G.Frusca, P.Bozetti
Prod: G.Pegoraro

Dags för en av de stora att göra entré på min lilla lista. Ja, alltså en av de stora i min högst subjektiva italovärld. Vid det här laget känner ni ju till regeln om högst tre låtar/artist på listan, och här är en av de artister som hade kunnat placera fler här – trots att han faktiskt inte släppte mer än ett fåtal singlar under 80-talet…

Jag berättade historien om Pier Michel Bozzetti lite kortfattat redan förra våren, men räkna dessutom med att han kommer att dyka upp igen ännu högre upp på den här listan…

 

- 62 - Gipsy & Queen - Action62. Gipsy & Queen – Action (#40)

Italien (1988, Time Records / Beat Box BB 7189)
M&T: M.Farina, G.Crivellente
Prod: G.Maolini

Och ser man på – här är ännu en artist (och låt) som redan figurerat på bloggen. Och när jag skrev om den här runt midsommar ifjol, så var det inte kortfattat – snarare djuplodande och utförligt :)

Här är Clara Moroni och Elena Ferretti i en Beat Box-låt som jag älskade hämningslöst när den kom! Kärleken har kanske avtagit en aning, men det är nåt visst med drivet i låten – och ‘stoppet’ med “-Action to fall in love…”

 

 

- 61 - Spagna - Easy Lady61. Spagna – Easy lady

Italien (1987, CBS/Simple Records)
M&T: G.Spagna, I.Spagna
Prod: L.Pignagnoli, G.Spagna

Jag snackade storheter förut – här kommer de på rad! Skillnaden är dock att vi här har en kvinna som platsar bland de ‘äkta’ storheterna, d v s bland dem som var (och är) mer än bara en röst eller ett ansikte. Ivana Spagna var i högsta grad delaktig i sin egen – och många andras – karriär(er), såväl ifråga om låtskriveri och produktion, som image och vägval. Hon startade karriären som en av originalsångerskorna i Fun Fun, och nådde sedan 1987 internationell framgång på egen hand med albumet Dedicated To The Moon och tillhörande singlar, där den här var den första. Idag, dryga 25 år och 16 album senare är hon fortfarande en karismatisk uppenbarelse på scen och på skiva – hats off to Ivana!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.